Om rasen | Oess

Om Old English Sheepdog

 

Ett fyrfota pälsmonster som släpar in kilovis med sand och jord?

Eller en arbetshund där pälsen faktiskt fyller en viktig funktion?

​Old English Sheepdogens ursprung

Förfäderna till dagens Old English sheepdog tillhör den grupp av herdehundar som redan under forntiden fanns spridda runt om i Europa och Asien.

 

Med herdehund avses en hund som i första hand vaktar och skyddar sina fyr- och tvåbenta flockmedlemmar. De forntida herdehundarna var mycket vaksamma och aggressiva mot såväl rovdjur som främlingar. Detta kan man även läsa om OES i äldre litteratur. Herdarna önskade sig hundar som var argsinta och avvisande som möjligt mot okända personer. Numera är dock OES, i allmänhet, en godmodig och lätthanterlig hund utan att på minsta sätt vara en velig nolla.

Ibland kan man höra enastående teorier om herdehundrasernas släktskap samt om vilka raser som gett upphov till diverse andra. Myter om enstaka hundar som kommit farande på främmande skepp och akterseglats är vanliga. Att dessa enstaka exempel skulle gett upphov till nya raser i ett nytt land är inte trovärdigt. Sannare är nog att likartade behov skapar en likartad utveckling.

 

Under medeltiden bedrevs fortfarande ett extensivt jordbruk i hela Europa. Boskapsuppfödning var mycket viktigare för försörjningen än odling av spannmål. Eftersom befolkningen ännu var ganska liten krävdes ett system som medgav låg insats av personella resurser. Då blev tillgången till kraftiga, uthålliga, självständiga (intelligenta) och på egen hand arbetande hundar viktiga. Just en sådan hund är OES!

Ännu idag kan man se arvet från forntiden i våra hundars kynne. Förmågan till eget tänkande och tyckande är ett vanligt drag hos Bobtails. Detta är en mycket självständig, fantasifull, initiativrik, diskussionsvillig samt positiv hund.

 

En förvånansvärd tjurskallighet kan den dock visa, när det är något den inte vill. Detta utan att för den skull visa tendens till dåligt humör. Den som vill ha en hund som lyder blint bör nog avhålla sig från att skaffa sig en OES.

Dessutom kan OES betraktas som hörande till de så kallade lantraserna som naturen har utvecklat utan alltför omfattande ingrepp av människan. Den är troligen inte, i första hand en fårhund i våra dagars hänseende utan en drivande transportvallare. Dessa användes från medeltiden och in i vårt århundrade av bönderna till transport av nötkreatur, hästar och får till de stora marknaderna som hölls runt om i England. Det kunde röra sig om transportmarscher på upp till en vecka. Detta krävde mycket god kondition av hunden. Rasen har därför utvecklat en särskild gångart som är mycket energibesparande, nämligen passgång. Denna gångart är på väg att försvinna då somliga människor finner hunden ful att se på när den passar. Vilket är ett märkligt synsätt, då det funktionella måste ses som vackert hos en arbetande hund!

Under den tid vår ras användes som arbetshund var det främst i södra England som den hade sitt fäste. I Skottland fanns parallellt, med dessa stora kroppsvallare, en lättare, för höglandsterräng lämpligare typ av vallare. Dessa går under samlingsnamnet Collies.

Cur/Bobtail/Old English Sheepdog

Rasens namn har förändrats genom tiderna vilket också är något som styrker dess ursprung som lantrashund. Ett av de äldsta namnen på rasen är Cur som helt enkelt betyder bondhund.

 

Därefter kommer Bobtail som anspelar på den kort kuperade svansen. Enligt uppgift föds då och då naturliga Bobtails.

Dagens namn Old English Sheepdog, uppstod under 1800-talet när den blev en utställningshund. De första OES som registrerades i engelska kennelklubben fick beteckningen: SHEEPDOG, short-tailed English, en term som användes in på 1890-talet. De första OES:arna i USA skrevs in som: Sheepdog, English Old-Fashioned Bobtailed.

Senast uppdaterad: 2020-07-12   (ny sida:  Övrigt > Info från SKK)

Vi finns även på Facebook och Instagram följ oss gärna där!

  • Oldenglishsheepdogsallskapet